»Hälsan är arbetsgivarens ansvar«

Att öka hälsan hos medarbetarna kan vara en helt nödvändig investering. Men vad krävs på vägen dit? Nyckeltalsexperten Anders Johrén vet.

»Tidigare har man ofta tänkt att hälsan är individens eget ansvar, vilket det fortfarande är juridiskt sett, om det inte handlar om arbetsmiljön i företaget. Men i praktiken är det arbetsgivarens uppgift att se till att alla mår bra på jobbet«.

»En gedigen satsning på hälsovård kan dessutom vara viktigt för att locka till sig kompetens och framstå som ett attraktivt ställe att arbete på. Det behöver alltså inte alltid främst handla om att lyfta medarbetarnas hälsa«, säger civilekonomen Anders Johrén.

Han är en av landets stora auktoriteter när det gäller ekonomiska argument kring personalvård och friskvård. På kursen Hälsoekonomi den 4 april i Stockholm ger han deltagarna praktiska verktyg för att undersöka statusen på hälsan i organisationen. Och redskapen för förändring.

»Rätt insatser kan lyfta personer som har en svagare hälsa och sämre fysisk status, och i slutänden öka verksamhetens effektivitet och minska sjukfrånvaron och risken för utslagning på arbetsplatsen.«

»Har du personal med en livsstil som inte är så hälsosam så blir det helt enkelt en ekonomisk fråga för arbetsgivaren. Det kan slå mot produktionen och handla om så allvarliga saker som missbruksproblem. Men också något så enkelt som att man inte rör på sig tillräckligt.«

Viktigt att tänka på där?

»All personal borde kunna erbjudas fysisk träning, men ramen och planen för träningen bör vara individuell. Alla behöver inte göra samma aktivitet, för då finns en risk att de som behöver det bäst skräms bort av de som redan tränar mycket, det har jag sett många exempel på.«

Anders Johrén är också verksam på nyckeltalsinstitutet , ett företag som mäter och definierar verksamheters nyckeltal just inom fältet personalekonomi. Så vi passar på att fråga honom om tendenserna där.

»Vi jobbar mycket med att samla in data, vilket gör att vi har en god bild av hur till exempel långtidsjukfrånvaron ser ut i svenskt arbetsliv i stora och medelstora organisationer. Den har faktiskt minskat fast den fortfarande är mycket hög. Vi ser också att verksamheter med stora arbetsgrupper i genomsnitt har högre långtidssjukfrånvaro än verksamheter med mindre arbetsgrupper.«

Vad beror det på?

»Är du chef och ansvarar för fyrtio personer så kanske du inte har samma möjligheter att skapa närheten som krävs för att se tecknen innan det går till sjukskrivning. Att leda sju-åtta medarbetare ger andra förutsättningar att uppfatta signaler om hälsan.«

Källa:Anders Johrèn

GDPR