Få väljer att lyssna på livsmedelsverket – här är 3 skäl till att du borde göra det.

 

Vem eller vad har störst påverkan på dina kostvanor? Den frågan ställde vi till svenskarna genom Sifo ifjol – och endast 3 procent svarade att Livsmedelsverket hade någon påverkan. De flesta, nästan var tredje, uppgav istället familjen.

Nu har vi återigen fått bekräftat att Livsmedelverkets råd inte har särskilt stor betydelse för svenskarnas matvanor. För tre år sedan uppdaterade Livsmedelsverket sin berömda tallriksmodell genom att anpassa matintaget beroende på om man rör på sig mycket eller inte. Men vår senaste undersökning visar att få gör just det; 2 av 3 anpassar inte tallriksinnehållet efter sina motionsvanor.

Vi på WW ViktVäktarna tycker att Livsmedelsverket förtjänar svenskarnas uppmärksamhet. Här är tre skäl till varför:

  1. Uppsjö av dietaktörer på sociala medier. Idag finns det många olika självutnämnda experter på kostområdet, kanske främst i sociala medier, och många av dessa saknar en vetenskaplig grund. Livsmedelsverkets rekommendationer är emellertid alltid grundade på vetenskap och du kan vara säker på att informationen från dem är pålitlig.
  2. Modeller anpassade efter fysisk aktivitet. Att vi behöver få i oss olika mängd mat beroende på hur mycket vi rör på oss är för de allra flesta en självklarhet. Men hur mycket vi behöver kan vara svårt att veta på rak arm. Därför är det extra smidigt att kunna ta del av Livsmedelverkets anpassade tallriksmodell beroende på hur mycket eller lite du rör på dig.
  3. Utgångspunkt i NNR 2012. Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) är de officiella rekommendationer som används i Sverige. Livsmedelsverkets råd om bra matvanor har uppdaterats med utgångspunkt i NNR 2012. Dessa råd visar hur man kan äta för att få i sig den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas i näringsrekommendationerna.

 

GDPR