Ett genomarbetat beslutsunderlag gör det lättare att värdera en friskvårds-satsning. Eftersom ingen kan förutsäga framtiden, går det inte att exakt säga hur stor effekt en friskvårdsinsats kommer att ha räknat i kronor och ören. Men genom att ta fram kritiska värden kan man bedöma om friskvården sannolikt är en god investering eller inte. Här följer ett exempel.
Korttidssjukfrånvaron i företaget måste minska (eller inte öka) med cirka 170 dagar (500 000 kr/ 3 000 kr/sjukdag). Det blir knappt 0,6 korttidssjukdagar per anställd. Troligen kommer inte alla anställda att påverkas av insatsen, men anta att korttidssjukfrånvaron påverkas hos var femte medarbetare. I så fall måste korttidssjukfrånvaron minska med minst tre dagar hos var femte anställd (0,6 dagar x 5 personer).
Arbetseffektiviteten måste öka med motsvarande en årsarbetare (en genomsnittlig lön och sociala avgifter kostar cirka 500 000 kronor under ett år). Effekten måste hämtas hem i form av färre anställda eller att en produktionsökning motsvarande en årsarbetare kan klaras av utan nyrekrytering.
Minskad utslagning. Om investeringen gör att en enda utslagning undviks (med utslagning menas en utveckling med produktionsstörningar, upprepad korttidssjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro med omfattande försök till rehabilitering, rekrytering och upplärning av ersättare, ett förlopp som kan pågå under flera år) är insatsen förmodligen lönsam. En sådan utveckling kan mycket väl kosta 500 000 kronor eller mer, under förutsättning att det inte finns en överkapacitet i verksamheten.
Ökad kvalitet. Utifrån de kvalitetsmått som används i företaget: Hur många fel måste undvikas för att satsningen ekonomiskt ska kunna motiveras?
Andra kritiska värden? Kan det finnas andra områden som påverkas av insatsen? Fler kunder? Personalomsättning? Långtidssjukfrånvaro? Vilka kritiska värden kan då tas fram?
Tänkbara kritiska värden
• Fler producerade enheter
• Fler sålda enheter
• Fler kunder
• Färre anställda
• Färre övertidstimmar
• Färre vikarietimmar
• Färre fel
• Färre kassationer
• Färre reklamationer
• Färre arbeten som måste göras om
• Lägre korttidssjukfrånvaro
• Lägre långtidssjukfrånvaro
• Lägre personalomsättning
• Undvika felrekrytering
• Undvika utslagning