Lönsam Friskvård

Ett genomarbetat beslutsunderlag gör det lättare att värdera en friskvårds-satsning. Eftersom ingen kan förutsäga framtiden, går det inte att exakt säga hur stor effekt en friskvårdsinsats kommer att ha räknat i kronor och ören. Men genom att ta fram kritiska värden kan man bedöma om friskvården sannolikt är en god investering eller inte. Här följer ett exempel.

Korttidssjukfrånvaron i företaget måste minska (eller inte öka) med cirka 170 dagar (500 000 kr/ 3 000 kr/sjukdag). Det blir knappt 0,6 korttidssjukdagar per anställd. Troligen kommer inte alla anställda att påverkas av insatsen, men anta att korttidssjukfrånvaron påverkas hos var femte medarbetare. I så fall måste korttidssjukfrånvaron minska med minst tre dagar hos var femte anställd (0,6 dagar x 5 personer).

Arbetseffektiviteten måste öka med motsvarande en årsarbetare (en genomsnittlig lön och sociala avgifter kostar cirka 500 000 kronor under ett år). Effekten måste hämtas hem i form av färre anställda eller att en produktionsökning motsvarande en årsarbetare kan klaras av utan nyrekrytering.

Minskad utslagning. Om investeringen gör att en enda utslagning undviks (med utslagning menas en utveckling med produktionsstörningar, upprepad korttidssjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro med omfattande försök till rehabilitering, rekrytering och upplärning av ersättare, ett förlopp som kan pågå under flera år) är insatsen förmodligen lönsam. En sådan utveckling kan mycket väl kosta 500 000 kronor eller mer, under förutsättning att det inte finns en överkapacitet i verksamheten.

Ökad kvalitet. Utifrån de kvalitetsmått som används i företaget: Hur många fel måste undvikas för att satsningen ekonomiskt ska kunna motiveras?

Andra kritiska värden? Kan det finnas andra områden som påverkas av insatsen? Fler kunder? Personalomsättning? Långtidssjukfrånvaro? Vilka kritiska värden kan då tas fram?
Tänkbara kritiska värden
• Fler producerade enheter
• Fler sålda enheter
• Fler kunder
• Färre anställda
• Färre övertidstimmar
• Färre vikarietimmar
• Färre fel
• Färre kassationer
• Färre reklamationer
• Färre arbeten som måste göras om
• Lägre korttidssjukfrånvaro
• Lägre långtidssjukfrånvaro
• Lägre personalomsättning
• Undvika felrekrytering
• Undvika utslagning

En bra schablon som många företag använder är att en korttidssjukdag kostar minst 10 procent av månadslönen! Schablonen tar hänsyn till samtliga kostnader som lön, avgifter och medarbetarens del av overheadkostnader.

Den totala kostnaden för en långtidssjukskrivning varierar stort men, givet att det inte finns någon överkapacitet (det vill säga för många anställda), understiger sällan kostnaden för en 6-månaderssjukskrivning 100 000 kronor.

När medarbetare som är i arbete presterar sämre än förväntat till följd av dålig hälsa och kondition kan det ses som en kostnad för företaget. Den kostnaden sparas om medarbetaren återställer sin hälsa genom friskvård.
Schablon: (Arbetskapacitetsförlust i procent/100) * (Månadslön * 25,5) = Årlig kostnad för lägre arbetskapacitet.
Vid 23 000 kronor i månadslön kostar en arbetskapacitetsförlust på 20 procent cirka 117 300 kronor årligen (0,20 * 23 000 * 25,5 =117 300). Hälsan påverkar arbetskapaciteten mer vid fysiskt krävande arbeten, men även tjänstemäns prestationer påverkas avsevärt av till exempel dålig kondition och därmed dålig syreupptagningsförmåga. Syre är ju inte enbart till för muskelarbete utan behövs även för hjärnarbete. En vältränad person utnyttjar betydligt mer av sin maximala arbetsförmåga än en otränad.
Lönsamt flytta anställda från riskgrupp till friskgrupp
Mer än 500 000 kronor kan sparas på fyra år när en anställd med 23 000 kr i månaden byter livsstil och går från riskgrupp till friskgrupp, beräknar hälsoekonomen Stefan Lundström.
Det gäller om:
* Riskgruppen har 10 fler sjukdagar per år än friskgruppen
* Riskgruppen har en arbetskapacitetsförlust på 22,5 procent jämfört med friskgruppen
En friskvårdsinvestering som kostar upp till 500 000 kronor är med andra ord lönsam om den så bara får en enda medarbetare att byta livsstil!