Att satsa på friskvård är oftast lönsamt, även på generellt sett friska företag. För att bedöma satsningen kan man ta hjälp av schabloner som enkelt visar värdet av sänkt sjukfrånvaro och större arbetskapacitet. Genom att sedan jämföra kostnadsbesparingen med investeringskostnaden uppskattar man hur mycket företaget tjänar på investeringen.

Att förebygga hälsa är avsevärt billigare än att rehabilitera!

På de flesta arbetsplatser visar beräkningar att det är en ren vinst att utöka friskvården, särskilt om den når människor som inte värnar om sin hälsa på eget initiativ. Lönsam friskvård är till exempel pulshöjande motion, att äta regelbundet och rätt sammansatt, hjälp att sluta röka eller gå ner i vikt. Har medarbetarna redan god hälsa är det viktigt att se till att friskheten består.

Ta fram kritiska värden

Ett genomarbetat beslutsunderlag gör det lättare att värdera en friskvårds-satsning. Eftersom ingen kan förutsäga framtiden, går det inte att exakt säga hur stor effekt en friskvårdsinsats kommer att ha räknat i kronor och ören. Men genom att ta fram kritiska värden kan man bedöma om friskvården sannolikt är en god investering eller inte. Kritiska värden (X) är det som behöver uppnås för att kostnaden för satsningen ska uppvägas. Genom dessa kan man alltså se från och med när friskvårdssatsningen börjar löna sig. Till exempel:
Friskvårdssatsningen når nollresultat när något av följade inträffar:
Korttidsfrånvaron minskar med X dagar, eller långtidsfrånvaron minskar med X dagar, eller X personer får – låt säga – tjugo procent större arbetskapacitet till följd av bättre hälsa.
Nollresultat kan förstås också uppnås av en kombination av lägre sjukfrånvaro och högre arbetskapacitet. Andra kritiska värden kan handla om att färre medarbetare slås ut eller kvaliteten på det som produceras ökar. Om något kritiskt värde mer än uppnås är friskvårdsinvesteringen lönsam. Det är den förstås också vid tillräckliga effekter i kombination.

Använd schabloner

För att ta fram kritiska värden behövs uppgifter om vad frånvaro och begränsad arbetskapacitet kostar. Detta går naturligtvis att beräkna utifrån de avtal mm. som gäller på en viss arbetsplats, men man kommer oftast tillräckligt långt med schabloner där man bara sätter in medarbetarnas månadslön i en enkel formel. Eftersom man inte vet i förväg i vilken utsträckning medarbetarna kommer att utnyttja friskvården blir kalkylen ändå ungefärlig.
Hälsoekonomen Stefan Lundström, tidigare verksam vid Mälardalens högskola, har forskat fram de schabloner för korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro som används nedan. Även schablonen för arbetskapacitetsförlust bygger på Stefans Lundströms beräkningar.

Korttidsfrånvaro

Korttidsfrånvaro kostar cirka 10 procent av medarbetarens månadslön per sjukdag.
Schablon: Månadslön x 0,1 = Kostnad per sjukdag (dag 1-14).

För anställd med 23 000 kronor i månadslön kostar varje sjukdag under korttidsfrånvaro cirka 2 300 kronor för arbetsgivaren.
Schablonen tar hänsyn till samtliga kostnader som lön, avgifter och medarbetarens del av overheadkostnader. Under dag 1, karensdagen, betalas inte sjuklön, men då antas störningen för arbetande kollegor vara avsevärd och kosta motsvarande summa.

Långtidsfrånvaro

Långtidsfrånvaro kostar cirka 2,5 procent av medarbetarens månadslön per sjukdag.
Schablon: Månadslön x 0,025 = Kostnad per sjukdag (dag 15-90).

För anställd med 23 000 kronor kostar varje sjukdag i långtidsfrånvaro ungefär 575 kronor för arbetsgivaren, men kostnaden varierar förstås med avtalen. I schablonen ingår kostnader för särskild sjukförsäkringsavgift, faktisk arbetsgivaravgift och semesterlön. Som overheadkostnad räknas 20 procent av sjuklönekostnaden.

Arbetskapacitetsförlust

När medarbetare som är i arbete presterar sämre än förväntat till följd av dålig hälsa och kondition kan det ses som en kostnad för företaget. Den kostnaden sparas om medarbetaren återställer sin hälsa genom friskvård.

Schablon: (Arbetskapacitetsförlust i procent/100) * (Månadslön * 25,5) = Årlig kostnad för lägre arbetskapacitet.

Vid 23 000 kronor i månadslön kostar en arbetskapacitetsförlust på 20 procent cirka 117 300 kronor årligen (0,20 * 23 000 * 25,5 =117 300). Hälsan påverkar arbetskapaciteten mer vid fysiskt krävande arbeten, men även tjänstemäns prestationer påverkas avsevärt av till exempel dålig kondition och därmed dålig syreupptagningsförmåga. Syre är ju inte enbart till för muskelarbete utan behövs även för hjärnarbete. En vältränad person utnyttjar betydligt mer av sin maximala arbetsförmåga än en otränad.
Lönsamt flytta anställda från riskgrupp till friskgrupp
Mer än 500 000 kronor kan sparas på fyra år när en anställd med 23 000 kr i månaden byter livsstil och går från riskgrupp till friskgrupp, beräknar hälsoekonomen Stefan Lundström.

Det gäller om:

• Riskgruppen har 10 fler sjukdagar per år än friskgruppen
• Riskgruppen har en arbetskapacitetsförlust på 22,5 procent jämfört med friskgruppen

En friskvårdsinvestering som kostar upp till 500 000 kronor är med andra ord lönsam om den så bara får en enda medarbetare att byta livsstil!

Källor:
Hälsoekonomen Stefan Lundströms hemsida http://www.ekodemos.se
Effektiv friskvård – Lönsammare företag; Andersson, Johrén, Malmgren. Skrift från Prevent 2004.